Vad ger man sig in på när man anmäler sig som hyttdräng?

Först skulle jag vilja säga att man förhoppningsvis ska ha roligt och
att det ska vara spännande och intressant att se hur det faktiskt gick till att
tillverka tackjärn på medeltiden. Jag måste också tillägga att man bör förvänta
sig att bli lite skitig. Trots allt ska vi hantera träkol, malm, flytande järn
och slagg samt att det blir en del andra fysiska aktiviteter (efter de
förutsättningar som man har). Det mesta arbetet är fysiskt men man behöver inte
vara urstark för att orka med det. Känns det för tungt så låter man någon annan
göra jobbet … det funkar så för mig.

Det kommer att finnas en arbetsledare på plats under varje skift vars
uppgift är att hjälpa er att visa hur det fungerar och se till att ni får pröva
alla arbetsuppgifter men också förklara varför. Eftersom det inte är fullt
klarlagt hur alla arbetsmoment egentligen gick till på medeltiden så finns det
också en viss frihet i utförandet. Kommer man på något smart så går det ju
alltid att prova.

Det är huvudsakligen tre roller man har; uppsättare, blästerskötare
och tappare.

För uppsättaren gäller det att regelbundet fylla på med mer
träkol och järnmalm i rätt proportioner för att processen ska fungera på ett
bra sätt. Förutom att se till att båda träkol och malm är av rätt sort och mäta
upp rätt mängd av respektive material så gäller det att noggrant följa upp hur
mycket kol och malm som är chargerat sedan föregående tappning, när nästa
malmuppsättning kommer ner till formnivån samt beräkna när det är dags för
nästa utslag (tappning). Vid utslag hjälper uppsättaren till i utslagsbröstet.

Hjärtat i masugnsprocessen är en jämn tillförsel av luft som gör att
träkolet förbränns och ger värme till schaktet. I Nya Lapphyttan så sker detta
via två blåsbälgar som drivs av ett vattenhjul. Luften från bälgarna leds via
ett par rör (tättor) in i ugnen genom ett hål (forma) i nedre delen av
ugnsschaktet (ca 30 cm över botten på ugnen). Arbetet som blästerskötare
består i att se till att vattenhjulet håller rätt hastighet så att bälgarna gör
rätt antal slag per minut och att vikterna på bälgarna är justerade så att det
alltid trycks in luft genom forman. Smörjning och underhåll av både vattenhjul
och bälgar är viktigt för att vi ska kunna köra masugnen 24 timmar om dygnet i
14 dagar. Förutom arbetet med bälgar och vattenhjul gäller det också att den
som jobbar i bälgbröstet ser till att forman är öppen och har rätt storlek.
Börjar hålet slagga igen så gäller det att snabbt rensa bort det som satt sig
fast och blir hålet för stort så får vi fundera på om vi måste byta järnforma.

Forman är också det ställe där man faktiskt ser vad som händer inne i
ugnen. Genom att se hur det ser ut innanför forman (färg och form på den malm,
järn och slagg som kommer ner genom schaktet) så kan man se om allt går som det
ska eller om något i processen måste ändras.

Längs ner i masugnen finns det utrymme som kallas stället där det
flytande järnet och slaggen samlas upp. Det är i Nya Lapphyttans fall en
stenkista på en storlek på ca 5 x 3x 2 dm där allt smält järn och slagg ska
samlas upp för att sedan tappas ut när det är fullt. Järnet, som är tyngre än
slaggen, kommer att samla sig i botten på stället och slaggen kommer att flyta
ovanpå. Den som jobbar i utslagsbröstet, tapparen, ska se till att
regelbundet tappa ur slagg när den börjar komma upp över dammstenen. Det gör
att det kommer att finnas mer plats för järn i stället. När nivån av enbart
järn är uppe kring dammkanten så görs en tackjärnstappning. Om allt går som det
ska kan det röra sig om storleksordningen 5-10 liter järn i varje tappning
under de första dygnen. Det är ca 50 kg järn.

Det finns ytterligare arbetsuppgifter som pågår på hyttbacken under
ett skift:

För alla hyttdrängar så gäller det att knacka ner den grova, rostade
malmen till rätt storlek för chargering (arbetsmomentet kallas bokning).
Eftersom vi behöver lite drygt 700 kg bokad malm under hela försöket så får vi
passa på att boka malmen när tid finnes.

Förhoppningsvis har vi rosta tillräckligt med malm under arbetshelgerna
före försöket så det ska vi inte behöva göra i sommar men vem vet…

Alla som medverkar som hyttdrängar under försöket kommer att få pröva
på alla moment.

Arbetspassen är indelade i tre skift:

Förmiddagspasset börjar klockan 6:30 och håller på till 15. Det
gör att ni inte behöver stiga upp i ottan för att avlösa nattskiftet.

Eftermiddagskiftet går på 14:30 så nu kan man ligga med ungarna på
stranden hela dagen innan det är dags att ge sig i kast med masugnen på Nya Lapphyttan.
För er som har ett arbete att sköta så går det nu att komma direkt utan att
behöva ta för mycket på flextidsbanken. Även nu kör man 8,5 timmar och får gå
hem klockan 23. Det gör att man får vara med om hyttdrift i mörkret vilket är
en fantastisk upplevelse.

Nattskiftet börjar klockan 22:30 så det går att se färdigt sommarfilmerna på TV
innan man masar sig ner till hembygsområdet. Man får ta med sig en ficklampa
för att hitta upp till hyttbacken men väl där är det fascinerande att se hyttan
i lampornas sken. Det kan kännas som en lång tid att vara på passet fram till
klockan 7 men å andra sidan så får man lättare tag i frukost ner på stan eller
så kanske någon i famljen känner sig manad att kliva upp och göra dig sällskap
till frukosten innan det är dags för bingen.

Välkommen på ett skitigt
äventyr …